Förutom att jag blir så glad när man skapar den här typen av miljöer och bjuder barnen på dem fick jag en tanke när jag såg skolbänkarna. Tänk var bra det var. När man hade 8-10 olika ämnen nere i bänken. När ett var klart stoppade man ner grejerna i bänken och tog upp nästa. Med en liten rast emellan.
Vart tog det schemat vägen?
Borde vi inte ha skrivbord som funkade på precis samma sätt. Dvs de funkar inte om du inte bytt uppgift. Inga in-, ut- och vänta-korgar. Antingen är du klar och för bort det från bänken, eller så stoppar du det under locket. Du tvingas till ordning. Med en skolbänk på jobbet växer inga professorshögar på skrivbordet. Varje dag man går hem är bänkskivan skinande ren (bortsett från några coola klistermärken man satt dit). Saker blir gjorda.
Ibland kanske vi glömmer bort vad struktur kan göra för kreativiteten.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar