Jag tänker på den rätt ofta när jag trycker ner ungarna skrikande i bilstolarna och sedan stänger dörrarna på deras sida för att gå över till min. Plötsligt är det tyst. Allt blev bra. Tills man öppnar dörren och sätter sig.
Det är en blandad känsla. Jag vet att skriket är kvar. Men i några sekunder får jag ro. Lite som att köra under en viadukt i ett häftigt regnväder.
Eftersom det ändå ger mig en nano-paus skulle jag vilja hitta fler liknande tillfällen.
Kanske ett par peltorlurar med radio som sänder lugnande musik. När det skriks riktigt mycket tar man bara på dem och ställer sig och diskar. Låtsas som att ingen skriker. Jag menar, de dör ju inte bara för att ingen hör dem. Eller?
2 kommentarer:
Vi har en tvärtom lösning just vad gäller bilen. Hörlurar till barnen. Funkar till 85%. Så vi kan lyssna på vanlig radio och slipper 78 repetitioner av den låt som för dagen är mest populär. Just nu körs Bilar i bilen. För 15e gången tror jag. Men ingen klagar och alla är tysta och föräldrarna nöjda. ;-)
Det ska jag börja satsa på också. Är riktigt trött på både Bilar och Igelkotten och Mullvaden. Har dock kommit på mig själv att lyssna på den sistnämnda 20 minuter efter att jag lämnat ungarna tills jag kom på att jag missat ekonomiekot.
Skicka en kommentar